VAN HALEN ON TOUR



Fucking love this! Van Halen ska på turné och jag ber till alla gudar att det har valt att besöka lilla Sverige. En konsert på Stockholm Stadion eller Sweden Rock. Jag är dock inte riktigt säker på att jag ska på Sweden Rock i sommar så hellre Stockholm Stadion. Men...Sweden wants Van Halen!

UNDERBARA NYHETER



Jag behöver ingen biljett till Black Sabbath! Inte när jag fick reda på den här nyheten. Bruce Springsteen kommer till Sverige och hur underbart är inte det? Han är åtminstone en artist jag lyssnar på och kan tänka mig betala för att se. Jag missade honom senast han var här och jag tillåter mig inte att göra det igen. Biljetterna släpps den 30 November, fan om jag glömmer det datumet!

Det krångliga med den här konserten är att den äger rum i Göteborg. Jag behöver alltså pengar till både biljett, resa dit och hem samt boende och mat. Säg mig hur jag ska få ihop den summan pengar! Pappa? (a)

Fjortis-kär





Tackar Felicia för alla foton från skivsigneringen!

Idag fick jag äntligen se dem för första gången sedan Skogsröjet. Fan vad gött det var!

Efter ett väldigt nervöst, darrigt och fjärilar-i-magen väntade så kom dom äntligen ner för den förbaskade trappan. Slitna och goa grabbar satte sig ner vid signeringsbordet och bad butiksägaren att höja den låga musiken. Låg musik är ju för fan inte rock 'n' roll. De tog för sig av ölen de beställt och sedan började signeringen. Sonny, Anton, Felicia och jag var först. Autograferana i det här fallet var kanske inte så viktiga (eftersom jag redan har deras autografer) så jag försökte få så mycket kvalitetstid med dom så mycket, haha. Är jag en stalker? Ja! Jag hälsade, kramade dom och pratade med dom. Vic var den enda i bandet som jag faktiskt hade en konversation med och vi pratade lite om deras konsert imorgon och att dom måste komma till Stockholm. Dock stör jag mig på deras eviga fråga "Mår du bra?" efterföljt med ett omtänksamt leende. Var det så tydligt att jag höll på att dö för att mitt favoritband sitter en halv meter ifrån mig? Kanske...Om det är något/någon jag är fjortis-kär i så är det fan Hardcore Superstar. Röd i ansiktet, darrande kropp, andningsproblem, tårar...och för mycket känslor. Jag är så glad att Anton fortfarande är tillsammans med mig efter det här! x]

- Får jag säga det? Får jag det? Jag gör det ändå! JAG ÄLSKAR HARDCORE SUPERSTAR!

 


"Jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din..."




Lite klantigt var det nog att åka in vid 18 och komma dit vid 20. Vi hamnade långt, långt bak bredvid ett härligt gäng. Fick hjälp av den långa med kameran. Ett under att jag litade på en helt random. Efter några låtar gick vi dock och ställde oss på en annan plats. Där såg vi bättre och jag fick dessa två bilder (ovan) och några till. Jag fick höra min favoritlåt Nu kan du få mig så lätt. Jag orkade dock inte vara där så länge, jag har ju trots allt sett honom 2 gånger tidigare. Jag hade nog stannat kvar om jag stod lite längre fram men nu gjorde jag ju inte det, haha. Men det var bra, mycket bra. Man kan aldrig få för mycket av Håkan Hellström. Hehe ♥

Idag ska vi iväg till Jysk och köpa en ny säng till mig och Anton. Just nu har vi två sängar och det är inte så skönt att hamna i springan mellan sängarna. Hans mamma och Anders är så himla snälla som gör detta för oss. Jag väntar bara på att få flytta in (a)

Var det någon som också var på Gröna lund igår. Dela med er av en recension?:)

All the places we've been, and all the faces we've seen








- Felicia och Sonny kämpar med deras tält - Jag utanför tälten i gräset - Amelie får sin onda nacke masserad utav Felicia - Jag med Felicias solglasögon, mupp - Allihop längst fram i väntan på Hardcore Superstar - Hardcore Superstar som tackar oss för en härlig konsert i slutet av konserten -

Skogsröjet var galet roligt. Underbart sällskap, underbar musik och helt okej väder. Festivalområdet var lite litet men självklart helt okej. Dock är jag besviken på ljudet på två av scenerna, det var ofta man bara hörde basen. Campingområdet var underbart. Fulla och härliga människor överallt och underbar musik som spelades från bergsprängare. Fest och allsång från slutet av dagen till 5 på morgonen (om inte längre). På morgonen gick man till Coop och köpte frukost och lunch. Frukosten åt man utanför tältet och efter frukosten så chillade man innan man begav sig till festivalområdet för att lyssna på första bandet man ville se. Sedan var man där, lyssnade på musik och åt middag tills alla band som skulle spela hade spelat klart. Lördagen var självklart bättre än fredagen eftersom alla bra band spelade då. Bland annat Hardcore Superstar och W.A.S.P men fredagen hade Sister och Bullet att erbjuda och det är absolut inget fel på dom heller. Lördagen var dock himmelriket. Hardcore Superstar spelade vid 21.00 någon gång och jag och mitt lilla gäng (hahaha, vet inte riktigt hur jag ska säga) fick platser längst fram. Jag väntade spänt på att Rock klassiker - gubben skulle komma fram på scenen och presentera bandet. När han väl pratat klart och Van Halen - Dance the night away började spelas skrek man halsen av sig. Jag har sett dessa grabbar fem gånger. Aldrig har det varit så underbart som denna gång. Fy vad lycklig jag var när jag stod där längst fram. Att jag hade pojkvännen kramandes bakifrån, vars mun gav ifrån sig en hel del kyssar på hals och rygg, och vännerna bredvid mig gjorde det hela mycket bättre. Det som maxade konserten var när trumpinnen blev min. Nu har jag två, två trumpinnar som har slitits av Addes älskade trumspel. Haha, jag kanske låter besatt...det är inte riktigt så men nästan. För mig spelade det ingen roll vilka låtar dom spelade men att dom slutar med We Don't Celebrate Sundays är ju ett måste, hehe. Konserten var helt underbar och jag tror att alla som var där håller med mig.

Att gå på festival är något man måste göra igen. Trots överfulla bajjamajjor och kalla nätter så var det underbart. Nästa år får vi se vilken festival det blir, men att jag åker med Felicia, Amelie, älsklingen och Sonny vore ju härligt.


PRETZELTOWN FESTIVAL

Efter släktmiddagen, som förövrigt var helt okej, så åkte jag och älsklingen vidare mot stan. Vi åkte mot Älvsjö där tre roliga muppar hoppade på tåget. Tillsammans blev vi fem och vi fem åkte vidare mot Södertälje centrum där det vankades festival. Vid perrongen stod det 2 scener, en stor och en lite mindre och lite överallt fanns besökarna till festivalen. Festivalen heter Pretzeltown och har hållit på sedan i fredags. Jag och mina muppar åkte dit enbart för att se De lyckliga kompisarna. De bandet var helt okej men inte riktigt min grej, trots att jag har lyssnat på punk en gång i tiden. Det var i alla fall jätteroligt att träffa Felicia, Amelie och Sonny igen. Felicia träffade jag ju senast i London, haha. Vi åkte hem innan dom då jag hade värk i magen, inte roligt. Men! Vi träffas ju igen snart, den 12:e augusti åker vi ner till Rejmyre och besöker ännu en festival. Skogsröjet, äntligen ska jag få se Hardcore Superstar igen!
 






ALICE COOPER




Igår spelade Alice Cooper på Gröna lund och jag och mina kompisar var där. Jag stod längst fram under två låtar och såg mannen riktigt bra. Dock hade jag oturen med mig och blev illamående mitt i allt. Jag var illamående innan han började spela och efter andra låten så fick jag panik. Det var inte så lätt att ta sig ut från folkmassan snabbt men när jag äntligen var ute så satte jag mig ner och beteede mig som ett psykfall, typ..haha. Älsklingen och Snövit  (Fredrik, killen på bilden) var så himla snälla som hängde med mig bak. Dom ville egentligen se konserten, och dom hade inte behövt men dom ville se till så att jag mådde bra. Gulligt, omtänksamt...killar kan vara underbara ibland.

Det jag såg och hörde av konserten var bra, men inte tillräckligt bra för att gråta över det som hände. Om det hade varit Metallica så hade jag nog gråtit i flera dagar, men jag hade förmodligen aldrig gått därifrån som jag gjorde på Alice Cooper. Jag är inget jättestort fan av den mannen.

Kvällen och natten var trots allt underbar. Hehe!;)

Love is my religion



Ziggy Marley gjorde min kväll igår. Aldrig haft så roligt sedan Hardcore Superstar. Aldrig dansat så mycket i hela mitt liv. Han är nästan lika bra som sin far. Magiskt!


MARLEY



Ikväll blir det konsert på Gröna lund igen. Det är inte vem som helst som ska stå på scen och framföra sina verk. Och jag tycker såhär, om man inte har sett Bob Marley så måste man ju ändå se någon i familjen. Därför ska jag ta tillfället i akt att se Ziggy Marley, en av Bob Marleys söner. Jag har inget jättestort fan men det här är ett måste, jag måste få se detta. Vi får hoppas att han spelar någon av farsans berömda låtar ;)

Som sällskap har jag Anton och min kära moder vid min sida. Någon mer som ska se Ziggy Marley på Gröna lund ikväll?:)

Livet är fulländat, tack Bryan!


Amelie, Felicia och jag längst fram. Trots solsting på grund av den brinnande solen så var gårdagen världens bästa dag!

Kvällen igår var det bästa på väldigt, väldigt länge. Jag har egentligen inga ord för hur bra konserten var igår. Bryan Adams och hans band ägde på scenen och jag kan ingenting annat än tacka dom för en underbar kväll. Jag har ett ord, ett ord jag inte brukar använda så ofta men som jag lätt kan använda till den här konserten. Det var magiskt, men det räcker ändå inte. Det var mer än magiskt, sdöoifjhreoigterogi, BÄST var det!

Mitt liv är fulländat efter den där konserten. Jag skulle kunna dö idag utan att det skulle göra något. Jag har sett Bryan Adams och mer än så behöver jag inte. Trots kameraförbud och att jag och Felicia skildes åt av två ungar så var det perfekt. Jag stod längst fram, efter 8 timmars väntan, och jag var 1½ meter från Bryan Adams och när han log mot mig dog jag lite inombords. Bättre än så kan det fan inte bli!

Något jag ångrar är att jag inte hoppade och skrek för att få komma upp och sjunga med Bryan. Nej, det var någon annan jävla brud som tog min plats. Hon fick krama Bryan och till och med gnida sin röv mot hans gitarr, gissa om jag är avundsjuk!

BRYAN DARLING, I MISS YOU SO FUCKING MUCH RIGHT NOW!

 


JAY SMITH



Idag ska jag och min konsertgalna vänner, Felicia och Sonny, iväg till Grönalund igen. Denna gång ska vi se Jay Smith, som deltog i Idol, och hans band. Jag hoppas på att konserten bjuder på röj för det behöver jag!

JOHNOSSI 13/5-11

Trots gråa moln som hotade oss med dåligt väder och dålig stämning begav jag mig till Gröna Lund. Med Felicia och Sonny skulle jag se Johnossi, ett band vi egentligen inte lyssnar på. Men vad gör man inte om man har Gröna kortet? Konserten var helt okej men det var rätt lugnt där vi stod så det var lite tråkigt. Vi tog iallafall några bilder och sedan bestämde vi oss för att käka sockervadd. Gud så gott men kladdigt det var, haha. När dom spelade Man must dance var jag dock tvungen att springa tillbaka till publiken igen, den är så grymt bra!

Jag filmade även under Man must dance så en video kommer upp snart :]








TONIGHT



Ikväll blir det Johnossi på Gröna Lund med kära Felicia. Kameran hänger med!

♥HARDCORE SUPERSTAR|CIRKUS|16/4♥

Jag vet att texten är lång men det skulle vara roligt om ni läste den. Jag har ju lagt ner så mycket tid på den. Kram!

I lördags fick jag uppleva något för jävla underbart, nämligen Hardcore Superstar live. Det var inte första gången men det var den bästa gången. Jag trodde aldrig att jag skulle få göra det eftersom biljetterna till ståplatserna var slut. Jag hade lovat att köa med Felicia och hennes storebror (Sonny) även fast jag inte hade en biljett. Och när vi väl satt i kön och väntade (Mattias köade även med oss), det var två timmar kvar tills konserten skulle börja, så stod jag inte ut mer. Det var ju bara ståplatserna som var slut och jag har länge tänkt köpa en sittplats, och försöka ta mig till ståplatserna. Jag gick till biljettkassan med Mattias efter mig, köpte en biljett till mig och lånade pengar till Mattias. Och nu skulle jag få se Hardcore Superstar!

Vi väntade och väntade, och tillslut blev vi insläppta. Insläppta till kön utanför arenan, haha. Vi väntade där i ytterligare 45 minuter och jag kunde inte annat än känna avundsjuka. Alla andra hade en ståplats förutom jag! Men när vi väl blev insläppta och jag och Mattias satt där uppe och kollade ner på alla andra som hade ståplats, så märkte vi att det var väldigt lätt att ta sig ner till ståplats. Det var dessutom många som hade sittplats som gick ner till ståplatserna.

När första förbandet (The 69 Eyes) började spela satt vi mest och kollade. Dom var asdåliga, haha. Jag försökte även få ett par fina bilder men efter ett hot om böter gick jag fint tillbaka till min plats, och la ner min kamera i väskan. Helvetes systemkamera-regler! När CrashDïet började spela blev det dock andra puckar och jag försökte rocka loss där jag satt, asboring! Jag hade hela tiden haft tankarna att lämna Mattias med min väska uppe på sittplats och gå ner till ståplats. Och när CrashDïet väl hade slutat spela, frågade jag Mattias om det var okej att jag gick ner. Jag fick ett ja och började leta efter Sonnys kallufs i publiken. Jag såg honom och det var lätt att ta sig dit, jag hoppade ner från sittplatserna och försökte göra mig osynlig för alla vakter. And I did it! När jag väl kom ner tog jag tag i Sonnys arm, han blev någolunda glad när han såg att det var jag och sedan hoppade jag på Felicia och vi skrek i takt. JAG VAR NERE PÅ STÅPLATSERNA!

Felicia varnade mig om två killar som stod framför oss. Dom hade tydligen betett sig som idioter, och vem om inte jag hamnar i "bråk"? Han skulle ringa sin kompis och började direkt knuffa folk hit och dit, med armbågarna i vädret. Jag blev något arg, för så gör man fan inte. Visst om konserten hade börjat och att man inte riktigt kan rå för det. Jag sa åt honom att ta det lugnt, några gånger för mycket kanske. Det slutade med att han hotade mig med sina muskler (en 35 årig kille!!!), jag försökte hålla mig för garv och gav honom istället ett leende. Jag fick en armbåge hårt mot nyckelbenet och sedan vände han sig om. Haha, jag får skylla mig själv nu när jag tänker efter...

10 minuter efter bråket med den omogna 35 åringen satte Hardcore Superstar på en låt i någon minut och sedan startade dom med "Sadistic Girls". Om jag dog? JAG DOG! Jag såg Vic Zino, med bar överkropp, och jag såg Jocke som flög hit och dit. Och jag dog, dog av lycka. Äntligen fick jag se mina älsklingar efter en två års lång väntetid! Jag var så jävla glad, jag kunde inte sluta sjunga/skrika/hoppa. Jag har nog aldrig haft så roligt och Felicia och Sonny gjorde det ännu bättre. Det bästa med konserten var nog att dom fick med hela publiken, och att dom avslutade med We Don't Celebrate Sundays. Alla älskar ju den låten! ^^ Jag har varit på tre konserter med dom hittils och den här var deras bästa. Dom var verkligen grymt bra!

We Don't Celebrate Sundays, Into Debauchery, My Good Reputation, Bully, Last Call For Alcohol, Moonshine, Bag On You Head, Here Comes That Sick Bitch, Wild Boys, Split Your Lip, Sadistic Girls, Guestlists...more?♥

JAG HAR ALDRIG VARIT SÅ LYCKLIG I MITT LIV! ♥


Forum Nacka - The Playtones, Danny & Swingfly

Jag och Mattias åkte ju till Nacka Forum i helgen för att se vissa deltagare i Melodifestivalen 2011 uppträda. Det var bland annat The Playtones, Danny och Swingfly som skulle uppträda och det var dom vi skulle se. Eller ja...Danny gick inte att undkomma eftersom hans uppträdande ägde rum mellan The Playtones och Dannys uppträdande. Men det var roligt ändå ;]




Två grabbar från The Playtones. Dom var rätt skämtsamma på scen och pratade och skrattade ganska mycket. De är ett skönt band faktiskt, inte så hårt och seriöst :]



"Hm, vilka ackord var det nu igen?"



Hans röst är så himla underbar. " All I wanna do is to play that rock 'n' roll..." ♥


Efter detta uppträdande var det skivsignering med bandet. Tråkigt nog fick man inte nalla autograferna på papper :/ Efter någon timme kom Danny upp på scen med skrik som välkomnande.




"AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH, DANNY!" - ungefär så lät det...



Här är "the moment" innan han börjar sjunga refrängerna ;]



"Omgomgomgomg, jag fick en kram, jag fick en kram. JAAAG DÖÖÖÖR!" - Hahaha, typ så lät det i hela Forum Nacka ;]

Efter en timmes skivsignering med Danny så kommer björnen upp på scen och uppträder :D




Dom satte först på fel bakgrundsmusik, alltså fel låt. Men han lät dom fixa det och beatboxade(?) så länge inför oss. Tillslut fick dom fram rätt låt och han började sjunga. Underbart!♥

"Come on! Sing with me!" Det var fart på sötnosen och han fick faktiskt med hela publiken.


När alla hade uppträtt klart så gick vi mot bussarna. Lagom svettiga på grund av dålig luft, ni ska bara veta hur varmt det var!

 


JAG ÄR SÅ JÄVLA GLAD!



Jag vet inte hur jag ska säga det här men just nu är jag så jävla glad. Jag varnar er, jag skulle kunna hoppa och skrika och leva rövare i sträck. Jag är så jävla glad att jag spricker snart, miiiiiih. Iallafall, på vägen hem så satt jag och läste i Metro, och vid deras annonser så såg olika annonser om konserter. Helt plötsligt fick jag syn på en annonsen och blev helt varm inombords och messade direkt till Felicia "Kan du snällasnälla hänga med mig på Hardcore Superstar den 16 april?:D". Självklart fick jag ett ja och nu kan jag inte sluta tänka på det. Det var 2 år sedan jag såg dom sist och nu äntligen ska jag få se dom igen. Jag har inget direkt favoritband men om det är något jag gillar väldigt mycket så är det dom. Dom är så grymt jävla bra. Gaaaah, äntligen! :D

För övrigt så har jag precis hämtat min lillebror på dagis och sitter nu och tjockar med kakor, kul att veta va? ;]


Det här måste jag uppleva igen

Det här är en video från i somras, en video från en konsert som jag måste uppleva igen. Det var inte bara Europe som spelade utan dom och ett band till, var förband till KISS. Och KISS vet ni vilka det är, om inte så är ni efterblivna. Hah, nej men ni förstår! ;)


Håkan signerar!?:o

Fick nyss reda på att Håkan Hellström signerar sin nya skiva på Bengans idag. Jag blev lite smått chockad och försökte snabbt bestämma mig för om jag skulle dit eller inte. Men jag vet inte. Jag vet inte om jag pallar men samtidigt vill jag så himla mycket. Det är säkert as mycket folk där redan. Vi får se om jag hinner och orkar, den börjar 16.40. Håkan Hellström är ju trots allt ett geni.

Ska ni på signeringen?



Volbeat - Hovet - 9 Okt

Volbeat spelar på Hovet den 9 Okt. Jag funderar på att gå men jag lyssnar inte på dom så mycket. Kanske onödigt att slänga ut pengar då? Äsch, jag vet inte. Tur att jag har tid att tänka iallafall.


Är det någon som ska gå? ;)


Min första konsert - fortsättning...

Vi väntade och väntade, pratade och pratade. Turbonegro spelade en stund och det var inge vidare. Jag hade bestämt träff med en kompis som heter Frank så vi sprang runt och försökte hitta varandra i stora Hovet. Tillslut hittade vi varandra, pratade lite och taggade varandra inför konserten. Marcus förstod ingenting för jag sa ingenting när jag stack så han var ganska förvirrad när jag kom tillbaks till våra platser. Han var dock inte förvirrad länge till eftersom Marilyn Manson kom ut på scen och hela Hovet skrek i fulla muggar.

Det bästa jag vet är när folk skriker som fan på konserter. Man får rysningar och skriker av lycka. Mr.Manson kommer iallafall in och jag ser han som en Gud i svart hår, röda läppar och platådojjer. Jag var helt förlamad i några sekunder men Marcus bröt förtrollningen med en liten knuff. Jag står där i några sekunder med huvudet i händerna och tänker "Det här kan inte vara verklighet". Men det var det ju självklart och han börjar konserten med If I was your vampire. Allt är magiskt och efter det börjar han på Disposable Teens och Mobscene. Disposable Teens var min favoritlåt på den tiden så jag var väldigt glad att han spelade den låten. Jag var så jävla osäker under den konserten för jag visste inte riktigt hur man rockade loss. Det gick dessutom inte så bra eftersom jag hade sittplats. Men jag tittade runt och försökte göra som alla andra. Jag och Marcus orkar inte stå upp hela tiden eftersom man känner sig som mongon då, så vi sätter oss ner då och då.

Jag kommer inte ihåg allt av konserten eftersom det var 3 år sen men jag kom ihåg att det var sjukt roligt. Men jag var så jävla osäker. Några saker jag kommer ihåg är den stora stolen som han satt på, talarstolen som han står i och bränner sönder en bibel, robotliknande kopian av hans flickvän Evan Rachel Wood och typ när han skär sig i magen. Han var min förebild på den tiden så allt han gjorde var så jävla coolt enligt mig. Och alla onda saker folk sa om honom stred jag imot. När konserten var slut och han precis hade avslutat The Beautiful people så blev jag as ledsen. Jag minns att jag tänkte "Var det här allt?" för jag ville ju självklart se mer av honom. Marcus fick dra mig mot utgången eftersom jag inte ville gå ut själv. Jag var jätteledsen och utanför stod det ett stånd som sålde massa grejer och för att trösta mig köpte Marcus en affisch åt mig. Men sedan gick vi mot tunnelbanan och den var självklart proppfull av människor som hade varit på konserten. Dock gillade jag bara läget och sjöng låtar med annat folk på tunnelbanan.

Efter det kommer jag bara ihåg att jag och Marcus åkte hem. Han frågade om han skulle gå med mig hem (SÅ JÄVLA GULLIGT) men jag tackade nej och han hoppade av vid sin hållplats. När jag kommer hem pratar jag hej vilt om konserten även fast halva familjen sov. Mamma försökte lyssna på mitt babbel medan jag visade bilder och en ljudlös video.











När han står på stolen, den stooora stolen, hehe :]



När han står i talarstolen och pratar ...

Det var en fin konsert det, en konsert jag aldrig kommer

glömma helt. Underbara Marilyn Manson<3