Konsertfjolla - Galen fotoblogg!

- Felicia och Sonny kämpar med deras tält - Jag utanför tälten i gräset - Amelie får sin onda nacke masserad utav Felicia - Jag med Felicias solglasögon, mupp - Allihop längst fram i väntan på Hardcore Superstar - Hardcore Superstar som tackar oss för en härlig konsert i slutet av konserten -

Skogsröjet var galet roligt. Underbart sällskap, underbar musik och helt okej väder. Festivalområdet var lite litet men självklart helt okej. Dock är jag besviken på ljudet på två av scenerna, det var ofta man bara hörde basen. Campingområdet var underbart. Fulla och härliga människor överallt och underbar musik som spelades från bergsprängare. Fest och allsång från slutet av dagen till 5 på morgonen (om inte längre). På morgonen gick man till Coop och köpte frukost och lunch. Frukosten åt man utanför tältet och efter frukosten så chillade man innan man begav sig till festivalområdet för att lyssna på första bandet man ville se. Sedan var man där, lyssnade på musik och åt middag tills alla band som skulle spela hade spelat klart. Lördagen var självklart bättre än fredagen eftersom alla bra band spelade då. Bland annat Hardcore Superstar och W.A.S.P men fredagen hade Sister och Bullet att erbjuda och det är absolut inget fel på dom heller. Lördagen var dock himmelriket. Hardcore Superstar spelade vid 21.00 någon gång och jag och mitt lilla gäng (hahaha, vet inte riktigt hur jag ska säga) fick platser längst fram. Jag väntade spänt på att Rock klassiker - gubben skulle komma fram på scenen och presentera bandet. När han väl pratat klart och Van Halen - Dance the night away började spelas skrek man halsen av sig. Jag har sett dessa grabbar fem gånger. Aldrig har det varit så underbart som denna gång. Fy vad lycklig jag var när jag stod där längst fram. Att jag hade pojkvännen kramandes bakifrån, vars mun gav ifrån sig en hel del kyssar på hals och rygg, och vännerna bredvid mig gjorde det hela mycket bättre. Det som maxade konserten var när trumpinnen blev min. Nu har jag två, två trumpinnar som har slitits av Addes älskade trumspel. Haha, jag kanske låter besatt...det är inte riktigt så men nästan. För mig spelade det ingen roll vilka låtar dom spelade men att dom slutar med We Don't Celebrate Sundays är ju ett måste, hehe. Konserten var helt underbar och jag tror att alla som var där håller med mig.

Att gå på festival är något man måste göra igen. Trots överfulla bajjamajjor och kalla nätter så var det underbart. Nästa år får vi se vilken festival det blir, men att jag åker med Felicia, Amelie, älsklingen och Sonny vore ju härligt.